29 jul, 2011
London
Etikett: djur

Senast jag var på London Zoo måste ha varit på lågstadiet och jag har länge haft för avsikt att gå dit på en så kallad Lates, när det är kvällsöppet. Ikväll var det plötsligt årets sista så det blev därmed till att göra slag i saken och pallra sig dit.

Det blev ett klart lyckat besök. Perfekt att kunna gå på zoo utan att det är en massa barn överallt och dessutom är det trevligt att kunna få sig en drink när man går runt och tittar på djuren!

Tyvärr var det sängdags för djuren redan klockan nio (själva evenemanget höll på till tio men det var inte lika festligt när djuren gått och lagt sig) och eftersom jag inte kom dit förrän efter sju blev det lite hastigt att hinna se allt. Det här kan jag nog göra om nästa år och vara ute i lite bättre tid!

28 jul, 2011
London
Etikett: djur

Min flatmate är hundvakt några dagar vilket innebär att jag just nu delar lägenhet med monstret på bilden ovan. Jag tycker att den ser ganska elak ut.

28 jul, 2011
London
Etikett: konsert 2011

Lite lustigt hur någon i ett enmansband kan göra solokarriär men igår spelade Sam Duckworth, som i vanliga fall kallar sig Get Cape, Wear Cape, Fly och är en av mina favoritartister, under eget namn på musikpuben The Lexington i Islington.

Eftersom han snart släpper ett soloalbum spelade han mest musik från det och därmed var det inte så många låtar jag kände igen men det var trevligt ändå. Och ännu mer politiskt än vad han brukar vara – det kanske är därför han vill marknadsföra det hela under ett annat namn än Get Cape.

27 jul, 2011
London
Etikett: nörderi

Igår hamnade jag på ett föredrag på temat Living With Technology. Jag vet dock inte hur mycket klokare jag blev av det. Det kändes mest som lösryckta bitar fakta och konstateranden: vi spenderar si och så mycket mer tid på att konsumera media jämfört med tidigare, 0.4% av författarna står för 40% av bokförsäljningen, det går att mäta åsikter snabbare och billigare än tidigare, det finns webbsajter för alla intressen o.s.v. o.s.v. utan några direkta slutsatser.

Däremot verkade stället där det hölls, The School of Life i Bloomsbury, lite intressant och jag kan nog hitta något annat föredrag där någon gång.

25 jul, 2011
London
Etikett: i nyheterna

Ikväll efter jobbet tog jag vägen förbi Camden och följde lämmeltåget till Amy Winehouses hus. Synen som mötte mig när jag kom fram gjorde det klart utan tvivel att hon under sitt korta och ganska tomultartade liv berört väldigt många. Marken tvärs över gatan täcktes av ett hav av blommor och trots mängden av människor som sökt sig dit – och åtskilliga tv-team – rådde en vördnadsfull tystnad. Och det kändes nästan lite kamratligt att folk lämnat vinflaskor, ölburkar och cigaretter.

24 jul, 2011
London
Etikett: öl

Det har varit tråkigt väder så länge att jag nästan glömt bort att det är sommar. Idag, när solen plötsligt tittade fram, ställde därför min kollega och jag raskt in det biobesök vi tänkt oss (jag får titta på Harry Potter en annan dag) och satsade istället på lunch på en uteservering i en mysig liten lugn gränd nära Leicester Square som jag inte visste fanns.

Därefter fortsatte vi till Southbank där vi hamnade i takträdgården på Queen Elizabeth Hall för några drinkar. Där var det så trevligt att det hann bli kväll innan vi var klara.

En alldeles utmärkt söndag.

24 jul, 2011
London
Etikett: proms

Gårdagens konsert var nog en av de jag sett fram emot mest – Human Planet, med musik från dokumentärserien – och jag blev inte besviken. Symfoniorkestern, spelandes till spektakulära scener ur serien på storbildskärmar, varvades med musiker från Grönland, Afrika, Mongoliet, Ryssland och jag vet inte vad. Flera av dem hade aldrig ens varit utanför sitt eget land tidigare och där stod de på scenen i Albert Hall!

Vilken fantastisk mångfald det finns! Med risk för att låta pretentiös lämnade jag faktiskt Albert Hall med ett lite större hopp om mänskligheten än innan. Och det är ju inget dåligt betyg för en konsert.

Men höjdpunkten var ändå ett nummer precis efter pausen, vilket kommer att utgöra klimax i en dokumentär om ”The Scrapheap Orchestra”. Hela symfoniorkestern spelade på instrument tillverkade av skrot, t.ex. en cello tillverkad från en bensintank, en tvärflöjt gjord av ett rör med bestick som klaviatur och en cymbal som utgjordes av en helt fantastisk anordning inkluderande en säng. Och med dessa instrument åstadkom de musik som i det stora hela lät som en vanlig orkester.

Klassisk musik brukar annars inte riktigt nå mig fullt ut men spänningen att se om de lyckades ta sig igenom stycket av Vivaldi de gett sig på gjorde det till något alldeles särskilt och de stående ovationerna de fick var väl förtjänta.

Kvällens konsert får jag möjlighet att återuppleva när den visas på tv på fredag och dokumentären om The Scrapheap Orchestra kommer på tv senare i höst.

24 jul, 2011
London
Etikett: middag

En trevlig biverkan av att gå på Prom är att utforska området kring Kensington High Street lite mer. Före konserten igår (som jag berättar mer om om en liten stund) hamnade min prommande kollega på Côte där vi fick en bit mat på uteserveringen. Inte fel alls!

Efter konserten sökte vi oss sedan in till Soho där jag fick mig en porn star martini. Det var inte heller så dumt.

För att ingen skall tro att jag börjat shotta vodka vill jag bara klargöra att det är champagne i shotglaset. Fint skall det vara!

23 jul, 2011
London
Etikett: i nyheterna

Det är verkligen galet det som hänt i Norge och som någon sorts tafatt hedersbetygelse styrde jag min lördagspromenad förbi norska ambassaden. Innan hade jag inte ens en aning om var den låg men den visade sig ligga på en något elegantare adress än den svenska, nämligen på Belgrave Square.

Utanför fanns inte särskilt förvånande en liten hög med blommor och jag misstänker att den kommer att växa under dagen.