Jag har tagit ledigt från jobbet idag för att flyttstäda och ordna andra praktiska detaljer med flytten och nu börjar städningen bli ganska klar så det är dags att plugga ur bredbandsmodemet. Får se när jag kommer online igen eftersom jag inte ens lyckats flytta min telefon då British Telecom inte lyckats lista ut vilken telefonlinje som går in i nya lägenheten. Det verkar som att de kommer att behöva skicka ut en gubbe för att kolla och det tar 10-12 dagar så nu är det jag som får börja hänga på Starbucks igen.
Igår var det dags för konsert igen. Denna gång Gossip på Scala. Jag får erkänna att jag betraktat dem lite som ett one hit wonder men det är uppenbarligen inte sant då konserten var årets bästa hittills.
Lite kul var det förresten på slutet när Beth Ditto tog sig ut i publiken och sjöng. Hon lade nämligen beslag på min plats vid räcket där jag stod så hon kom onekligen ganska nära (särskilt som hon inte är direkt liten). Får hålla ögonen på YouTube och se om någon laddar upp ett videoklipp av detta eftersom jag inte kunde med att plocka fram kameran…
Jag har väl inte riktigt kommit i ordning i nya lägenheten än men igår fick jag i alla fall hjälp av en kollega (samma som vanligt) att frakta över de otympligare saker jag inte lyckats få ner i min resväska när jag gått fram och tillbaka. Han förbarmade sig även över mitt köksbord och stolarna vilket var väldigt bra och fåtöljen och soffborden lånar Susanna. Mycket praktiskt.
Skall ta en dag ledigt på fredag för att städa det sista i gamla lägenheten och ordna alla detaljer med flytt av telefon o.s.v. På lördag kommer (förhoppningsvis) sängen och garderoben och sedan skall det förhoppningsvis bli ordning och reda.
Det är lite häftigt att kvarteren jag nu kallar mitt hem ligger i samma område som vi bodde i med farfar de första gångerna vi var här på semester när jag var liten.
Från min gata tar det en minut till Marylebone High Street och man kommer ut precis vid fish&chips-restaurangen, där vi brukade äta, och efter ytterligare någon minut promenerar man förbi The Mandeville där vi bodde. Och sedan kommer man förstås till Saint Christopher’s Place. Mycket bra.
Efter gårdagens slit med att flytta m.h.a. resväska har jag nu spenderat första natten i nya lägenheten och det verkar himla bra hittills. Dock är det några detaljer kvar att ordna innan allt är klart, t.ex. möbler (lite från Soho i veckan och ett lass från Ikea på värdens bekostnad på lördag) och duschmunstycke (oklart när det kommer). Och så en flatmate.
Området är väldigt mysigt och lite småborgerligt. T.ex. står det en Maserati utanför min port och igår såg jag en man i en Porsche bistå en Land Rover med startkablar. Fint skall det vara, som farmor skulle sagt.
Nu är jag igång med flytten. Igår blev det ett lass (och sedan en öl med Susanna i mitt nya mysiga område) och idag två lass. ”Lass” är kanske att ta i när det i själva verket handlar om en resväska och en ryggsäck med grejor. Jag flyttar i princip bara från en ände av Oxford Street till den andra men varje vända tar ändå en timme (buss dit och gå hem) så det kommer att ta en stund.
Det blir lite spartanskt i rummet den närmaste tiden i väntan på säng och garderob som värden skall köpa. Det verkar bli beställning från Ikea så vi får verkligen hoppas att de är bättre på att leverera till Marylebone än till Soho.
Som synes på bilden såg det nästan lite illa ut ett tag. Bestämde mig innan jag gick därifrån att det kanske var bättre att ställa whiskyn i köksskåpet så att inte värden undrar vad det är för hyresgäst hon fått.
Ikväll har jag varit och hämtat nyckeln till min nya lägenhet eller snarare lägenheten där mitt nya rum finns. Det känns som att det kommer att bli himla bra. Lägenheten är fräsch, läget trevligt och värden verkar väldigt bra att ha att göra med. Lägenheten är tom och nyrenoverad så jag får till och med styra vad det blir för möbler och flatmate.
Jag har lite överlapp innan jag måste vara ute från Soho så jag skall försöka flytta lite successivt de närmaste dagarna och sedan flytta mig själv i helgen för att slutligen ta de största prylarna i nästa vecka när min kollega med bil är tillbaka från semestern. Han vet inte vad som väntar honom, stackarn!
Om jag vore parlamentsledamot borde jag ha kunnat få second home allowance nu när jag har två bostäder. Hanteringen av dessa är nämligen den stora politiska skandalen här i Storbritannien för närvarande. Mona Salins Toblerone är ganska oskyldig i jämförelse med en artontusen punds bokhylla eller £4000 för att laga ett rör under den privata tennisplanen som de har begärt och fått utläggsersättning här, helt enligt reglerna. Idag tvingade parlamentet talmannen att avgå i vad som ser ut som ett försök att rädda sig själva.
Naturhistoriska museet är helt klart ett av mina topp 3 museer i London (de två andra är Tate Modern och Science Museum) så jag var inte så svårövertalad att följa med Johan och Teresia dit igår.
Byggnaden är värd ett besök i sig och kan närmast beskrivas som ”harrypotteresk”. Jag skulle kunna gå runt i många timmar och bara titta på ornamenten. Annars är min favorit nog blåvalen. Till skillnad från den i Göteborg är den visserligen inte uppstoppad utan bara en modell men i gengäld är modellen av en vuxen val i full storlek. Jag blir lika imponerad varje gång. Den afrikanska elefanten som står bredvid ser ut som en liten plutt i jämförelse.
Best of the rest är förstås dinosaurierna även om många av skelettten visar sig vara avgjutningar när man läser det finstilta.
I fredags gjorde jag ett återbesök på British Museum med Johan och Teresia. Skall jag vara helt ärlig är inte detta riktigt mitt favoritmuseum eftersom jag tycker att det kan bli lite långtråkigt efter en tag. Förvisso har de många fascinerande föremål och visst är det kul att gå runt och titta en stund men det blir lätt för mycket. För mig är det svårt att känna att den tionde stensarkofagen är lika spännande som de första två-tre. Och så sympatiserar jag inte riktigt med hur mycket av andra länders kulturskatter de samlat på sig. Gjorde man så idag skulle det bli viss uppståndelse…
Just denna gång hann dock museet stänga (17:30 de flesta dagar) innan vi hann särskilt långt så långtråkigt hann det inte bli, vilket ju var praktiskt. Och tack vare att det är gratis slipper man ju bekymra sig för sin return of investment.
Så har bror Johan och Teresia begett sig hemåt efter en helg här i London.
Jag tog ledigt på fredagen för att hålla dem sällskap och det blev frukost på Côte (lite väl mastigt för delar av sällskapet), promenad till min nya lägenhet sedan British Museum. På lördagen blev det promenad förbi landmärkena, sedan naturhistoriska museet, fish and chips och så en ölpaus på St Christopher’s förstås, innan det blev dags för mig att dra på min konsert.
Återkommer med separata inlägg för museerna eftersom jag fjantade runt med kameran lite.
Får se vem som hälsar på nästa gång och var den skall bo eftersom det blir lite besvärligare när jag delar en lägenhet.
Imorgon är jag ledig för att ta hand om min bror Johan och hans Teresia som kommer och hälsar på vilket skall bli väldigt trevligt. De borde dyka upp här om en knapp timme nu.
Det som retar mig är att ledigheten hindrar mig från att vakta min stol på jobbet. Idag dumpade nämligen moderbolaget en drös med stolar från deras avlagda personal (plus två helt vansinningt stora fåtöljer) på vårt kontor och det har gått ut order om att alla skall byta. Dock är de nya stolarna ännu värre än min otäcka 20-punds direktörsstol så det hade nog varit bra att sitta på sin stol imorgon så att de inte kan ta den till tippen.
Helt resolut skrev jag därför en lapp och tejpade på min stol innan jag gick idag: ”This chair stays here!”. Sedan lade jag till ”I will be really angry if it doesn’t”. Så långt allt väl, om än lite infantilt. Men slutligen lade jag till ”(Imagine Wyatt Earp)”. Kom på på tuben att det kanske var att ta i. Hoppas inte att de tror på allvar att jag tänker ställa till med ett O.K. Corall…
Nu är det klart! Jag har just betalat depositionen för rummet i Marylebone och jag kommer att få tillgång till det redan om en vecka. Kände att jag sett tillräckligt många rum och lägenheter i London tidigare för att veta vad som är ett bra rum så jag hade ingen större lust att hålla på att kolla runt bara för sakens skull.
Hoppas nu bara att mäklaren hittar en ny hyresgäst till min gamla lägenhet lite snabbt så att jag inte får för mycket överlapp. Annars har jag den fram till 30 maj vilket är lite onödigt.
Nu när själva boendet väl är löst är mitt nästa problem att lyckas flytta alla grejor. Kollegan som hjälpte mig med flytten förra gången har det dåliga omdömet att vara på semester precis nu. Ett sånt himla sätt!
Sedan skall jag även se mig om efter en lämplig flatmate för det andra rummet. Det är praktiskt att först kunna välja lägenhet och sedan flatmate.
Idag startade på allvar min jakt på ett rum med en första visning. Lägenheten låg i Marylebone, bara ett stenkast ifrån Marylebone High Street och tämligen nära St Christophers Place. Jag gillar verkligen den delen av London – inte minst var det ju där i krokarna vi bodde med farfar de första gångerna jag var i London som barn. Det är centralt med gångavstånd till allt, ett lagom gatuliv men ändå stillsamt och lite uppvuxet.
Lägenheten var riktigt fin, ljus och trevlig och alldeles nyrenoverad. Det andra rummet var också tomt och hyresvärden lovade stort inflytande över vem som flyttar in där. Nackdelen är att rummet är litet (jag fokuserade på det mindre av de två sovrummen), faktiskt en smula mindre än mitt nuvarande sovrum, men som värden påpekade så finns ju vardagsrummet också. Skall sätta mig och skissa på om man får in både en garderob och ett minimalt skrivbord i rummet men det borde nog gå att lösa.
Det är kanske en arbetsskada eftersom jag på jobbet konstant predikar ”the simplest thing that works” men just nu känns det som att jag håller på att göra som jag brukar – förälska mig i första boendet jag tittar på och köra på det. Även om det gått bra hittills borde jag nog titta på något mer iaf.
Tittade lite närmre på lyktstolpen utanför mitt fönster och insåg att det sitter en övervakningskamera i den. Jag får nog börja se till att klä på mig innan jag tittar ut genom fönstret på morgonen. Man vill ju inte orsaka en nakenchock hos Metropolitan Police.
